LIvet=)

Nu var min tyngsta period jag upplevt, slut. Varit på praktik på ekåsen samtidigt som jag aktivt skrivit slutarbetet, läst på tenter, förberett en föreläsning, gjort uppgifter i en nätkurs, försökt hinna vara den fru som Oskar förtjänar och vara en god mor åt Elena. Håhhå!!
JAG ÄR SÅ LYCKLIG!!=) Nu är det inte mycket kvar så har jag avklarat det jag måste för att bli färdig till jul.

Elena har även under denna tid gått mycket framåt, hon har börjat äta enbart fast mat. Efter att jag varit några dagar på praktik, började jag enbart amma henne morgon och kväll. Och nu för två dagar sen slutade jag helt att amma, har ingen mjölk. Känns bra, Elena är tillräckligt gammal och nu blir det lättare för Oskar sen när han är hemma med henne. Börjar alltså på Karis ambulans runt 22.10, vilket känns bra! Förutom det ålar hon sig fram, skrattar och är väldigt nöjd.

10.9, sov Elena första gången i eget rum och 26.9 började vi avvänja henne från att äta på natten. De tre första nätterna var värst, sen började hon lugna sig. Pappa var väldigt duktig och var och "buffade" henne de två första och tredje var jag med och avlöste Oskar:) EFter det var det lugnare, hon somnade jätte lätt om, nu förtiden sover hon ibland hela nätter från 20-21- ca 7. Och ibland vaknar hon kort några ggr per natt. På torsdagen för två dagar sedan märkte jag även när jah kom hem från praktiken att Elena hade fått sin första tand:)

Vi hade med oss hem en matstol åt Elena från faster, och en katt!!=) Ibland funderar man nog om man inte kan planera och fundera ngt. Tydligen är jag och Oskar väldigt lika på det plan att vi båda är impulsiva och inte behöver ha planerat allt på förhand...

Elena klarade väldigt bra av att vara hos både Bodil och Kati och Pernilla under den tid jag var på praktik. Bodil kom på kaffe och var här från 11-15, väldigt trevligt!

Nu doftar det nyrostat bröd från köket...

Hårklippning

Bodil var barnvakt åt Elena idag mellan 11 och 15, de hade gått superbra.:) Så klippte jag även hennes pannlugg, började hänga i ögonen så började bli dags. Elena har verkligen hittat sina fötter, hon ligger och suger på stortån=)

Tuttflaska =)

Helt otroligt..Elena har äntligen haffat tuttflaskan. Började min praktik på ekåsen igår, Elena for till fammo 11.30 tiden och pappa kom och hämta när han kom från jobb. Själv jobba jag till 20. Fammo har det här med tuuflaska på klart..hon fick Elena att dricka mjölk. Nu är det ännu mer krångligt att amma..få se hur länge det går förrän hon totalvägrar.

Praktiken var mycket action laddad, det hände det ena och det andra, jag hade huvudvärk efter 5 timmar och var helt slut när jag kom hem. Stackars Oskar fick int så trevligt bemötande av mig när jag kom hem vid en 20.30 tiden. Oskar, Oskar vad vore jag utan honom= Ingenting! Han är min klippa här på jorden. (klart att fader i himmelen är klippa nr 1) Jag är så tacksam för att vi gud fört oss samman. Min man får mina goda sidor fram, (för det mesta) och får mig att älska mitt liv, som inte skulle se såhär ut utan honom: Verklig kärlek, Elena, Hemmet, bil, svärmor, hunden:)

Elena är och tuta i vagnen, somna på nytt vid 11-tiden, sover nu igen lite dåligt. Sover 45 min vaken, trött, vägrar äta...ÄLSkAr min dotter:)

En dag

Vi har det bra tillsammans jag och min dotter.=) Elena har lite stegring än idag och har sovit så gott, dom två senaste dagarna, igår sov hon från 10.10-14.45 och idag sov hon mellan 9:45-12:15 på f.m. Det är så skönt för oss båda när hon sover bra. Då orkar hon äta ordentligt och är på gott humör. Nu förståss är hon ju hängig och åter sämre men det är man ju själv också när man är sjuk. Elena fick en suppare igår före hon skulle i säng, hon somnade när jag ammade henne och direkt när hon ätit färdigt spärrade hon upp ögonen och log åt mamma. Pigg blev hon och började svettas så febern hade gott ned. Fick klä av henne pyjamasen när hon svettades så.

Elena har nu fått potatis-blomkål puré och det äter hon fint, gröten går ej ner! Vi skulle haft ett bröllop imorgon som vi inte kunde fara på, Elena hade ännu imorse 38 graders feber. Harmt hade nog sett framemot att fara fastän det såklart alltid medför en massa extra när man skall till öb, bara resan tar över 5 timmar med tåg. Pratade med Heidi igår som är brudtärna på bröllopet, blir säkert ett roligt bröllop.



Saknar min syster, längesen jag hört av henne, så Mallo om du läser dehe sko du ju kona hör åv de..om du nu hindar me oss nameir...;)

Elena ligger här på filten och är lite missnöjd..Älskar min man och dotter. Tänk att man får ha det såhär bra!

5 månader 4 dagar

Oj, va tiden går! Tänk att vår lilla tjej redan är 5 månader. Tiden går så fort att man glömmer hur hon varit i olika åldrar. Vi börja ge morot-potatis puré 13.8, det gick jättebra, speciellt när man fick sitta i fasters knä. Elena gapade och tyckte om det. Nu är det lite krångligt, fram tills i förrgår har hon ätit bra. Nu bara gråter hon och ingen skillnad om det är gröt eller puré. Gröt gav vi första gången för 3 dagar sen. Då var Alina, Johanna & Kristian och Mange här.

Elena fick sin andra spruta i tisdags och nu har hon feber, haft två jobbiga nätter nu efter varandra. Elena har gråtit, så vi har varit vakna med ca 2h mellanrum. Så har vi bröllop i helgen som vi nu troligtvis inte kan fara på, i Kokkola.

29 juli var Caro och hälsade på, då var vi ut med båten. Caro tog jättefina bilder. På e.m. kom Mallo för att bo med oss tills fredag då hon skulle till Sverige och hälsa på...:)

4 månader 2 veckor

Elena har redan rätt så länge skrattat, hon skratta nog åt mamma första gången som blev så gripen. Nu för 2-3 dagar sen börja hon bilda spottbubblor och börjat "brumma"=) Hon tycker om när man brummar och sjunger åt henne. Pernilla kom och hälsade på den 3-6 och tog fina bilder.

7.8.2008

Ja, det var längesen jag skrivit, Elena har redan hunnit bli stor flicka. Och vi har erfarat det ena och det andra. Vår lilla tös har temperament, det märkte vi nog rätt så tidigt. När Elena var tre v. gammal var vi första gången till Öb. Alla släktingar undra om hon överhudutaget säger något...Då stämde det nog rätt så bra, Elena var mest lugn och tyst, grät endast när hon var trött eller hungrig. Hon sov väldigt bra, nästan alltid 2-3 h i sträck. 18.5 blev hon välsignad och sa två ord under hela tillställningen och sen somnade hon i pappas famn.

28.5 hade vi grillfest med klassen i Mariagatan, Elena var en riktig poppis, alla ville ha henne i famnen. 10.6 köpte vi huset i Snappertuna och firade Oskars födelsedag den 15.6 här
I slutet av maj och mitten av Juni var vi i öb och alla där är ju så överförtjusta i Elena. 25.6 kom Mallo hem från Spanien för att få se Elena för första gången, vi kom hem runt kl. 12, 1 på natten och Mallo var o kukka på Elena som vaknade och bara log och log åt Mallo, bättre välkomnande kunde hon int få. 5 juli var jag på jobb på karis ambulans, vaknade på natten och hade det krångligt med mjölkproduktionen, Elena och pappa had klarat nattningen bra. 23 juli hade vi rdg första gången i Ekenäs och då hade vi också läkare, hon var verkligt förstjust över hur stadig Elena var. Hon var då 8% under kurvan och de föreslog att vi kunde börja ge annat. Så nästa dag köpte vi hem välling som vi börja ge. Men hon tog ju inte tuttflaska så vi fick ge med sked istället. Ungefär samma tidpunkt började jag fundera över om hon klarar av att sova hela natten, och vi började lägga henne tidigare runt 20-21 tiden. Hela nätter sover hon ännu int.

2.8 svängde sig Elena första gången ordentligt runt på mage från rygg, den dagen var Johanna, Kristian och Mange och grillade hos oss. Efter det svänger hon sig om och om igen.

Slutarbete börade jag skriva från att Oskar for på jobb 4.8. Från den dagen började Elena igen sova 3 timmar på förmiddagen, idag mellan 8:45-11:45. Så då har jag bra tid att skriva på slutarbete. Carita, grannen kom en sväng och såg på våra blommor och sen var vi till Bodil och hälsa på mellan 16-19, Elena åt välling 40 ml och somna efter stund i badet när jag amma henne.

7.8.2008

Elena 27 dagar

Nåja nu har vi äntligen börjat fundera på att börja med lite rutiner åt Elena, Hade Eva på besök idag med Emma och David så jag fick lite tips och råd av nån som verkligen har detta med småbarn på klart!:) Kommer att börja skriva upp Elenas vaken- och sovpass

Kl. 6-ca 7.30 vaken -> 1,5
7.30- 9.45 sover-> 2,15
9.45-11.15 vaken -> 1,5
11.15-14.20 sover -> 3
14.20-15.55 vaken -> 1,5
15.55-17.50 sover -> 2
17.50-19 vaken
19-20 sover
20-21.30 vaken -> Samm; 2,40
21.30-


Oo vad ja är lycklig, min tös är söt och min man är den underbaraste på denna jord, han är också söt..:)

2 v. 3 dagar

Här ligger då alltså min dotter i min famn och sover. Hon har så mörkt hår, efter både mamma och pappa. Har sin fars näsa och mammas panna..tyvärr verkar hon ha lite av mammas temperament...

Elena är en snäll tös, hon är för det mesta nöjd. Har de senaste 2 dagarna varit lite gråtit, har själv haft lite problem med magen så kan förstå att hon har det! Var vaken med henne igår från 23-01.30 och nästa gång ammade jag henne 5.30. Så vad jag förståt på andra mammor har vi det nog endå bra, fastän jag nog är väldigt trött. Elena har fått världens bästa pappa, man ser hur han älskar sin dotter av hela sitt hjärta. Är så lycklig över min familj, Gud har varit god mot mig!

Kör imorgon till Österbotten, blir nog spännande!

Nu skall jag gå och sova*

Elena 6 dagar

=) Det är helt otroligt...vet inte var jag skall börja, mamma:)...

22.3 ca kl.8 gick fostervattnet, jag vaknade på morgonen och kände hur det började sippra..föröskte väcka Oskar, hade ingen aning om hur mycket som kom därifrån. Sprang nu till vessan och märkte att nå nu kan det inte vara annat. Omtumlad och förväntansfull gick jag tillbaka till sovrummet till min käre make och mötte hans "nå äntligen" blick. Vi gick nu på här hemma en stund, åt gröt och jag skulle med all makt städa men Oskar fick oss iväg. Regelbundna sammandragningar hade jag inte..om jag hade sammandragningar överhuvudtaget. Pixie lämnades över i all hast till Kati som kom ut till bilen och önskade lycka till..

10.40 var vi inskrivna och jag blev kopplad till ktg och försökte via den se hur sammandragningarna kom..så nu efter förlossningen kan jag säga att ordentliga sammandragningar var det ej fråga om..Öppen 2-3 cm var jag då

Eftersom jag var strept. + skulle förlossningen sättas igång senast kl.14..så jag och Oskar sökte upp trappor och gick upp och ner i dom....utan resultat. Så syntocin dropp blev påsatt och inom 1 h hade jag verkligt sjuka sammandragningar. Klarade mig bra i början av att andas rätt och av den trygghet jag kände i Oskar, han var helt super, skulle aldrig klarat det utan honom. Han var där nära nästan hela tiden och försökte massera ryggen och såg till att jag drack. Jumppa bollen kändes lättande en liten stund och 1,5 h stod jag i duschen. Kl.20 visade det sig att jag var uppe 4 cm, uppgiven blev jag och ångesten kom när jag insåg att  jag inte ens var halvvägs. I ett tillstånd av otrolig trötthet och smärtpåverkan sattes droppet av, i den tron att sammandragningarna skulle avstanna och jag skulle få vila en stund.

Men nej, genast började mina egna sammandragningar som dessutom var ännu smärtsammare! I det skedet började jag andas lustgas, mådde då verkligt illa sen flera h tillbaka men lustgasen lättade på illamåendet och tog bort toppen av smärtan. Hade nog också en lite annan effekt, kände mig lite "hög"  och kunde genom det få lite distans till smärtan (kan ej förklara på annat sätt)=) Minns att jag tänkte i ngt. skede att jag missbrukade lustgasen eftersom den gav en sån skön känsla. Bebisens puls steg alltid när sammandragningar kom och jag tänkte att oskar satt och övervakade om jag nu på riktigt hade sammandragningar genom att följa med ktg-kurvan..:)

Kl.22 var jag uppe 5 cm, även i detta skede kom ångesten över mig och jag kände hur en känsla av hopplöshet ville ta över. I detta skede övervägde jag att ta epidural som jag så starkt stått emot, men höll mig som tur till att i stället låta dem bedöva livmodermunnen. Bedövningen lades 22.35 och gjorde fruktansvärt ont och lättade överhuvudtaget inte smärtan. Efteråt förklarades det att bedövningen antingen har en bedövande effekt på smärtan eller så gör den sammandragningarna mera effektiva, vilket hände i mitt fall. Ungefär 1 h efter detta kom nästa ångest attack, och jag bestämde mig för att i detta skede ta epidural om det fortfarande gått lika långsamt framåt.

Till min förvåning var jag uppe 8 cm, och kände en sån lättnad och glädje. Sammandragningarna var i det skedet outhärdliga och enda sättet att kunna existera var att snabbt försöka gå fram och tillbaka. ca 15 min efter detta började jag få krystningsbehov och jag kunde inte hålla tillbaka, ringde snabbt efter barnmorska som undersökte mig på pallen och hon gav mig lov att börja krysta. Oskar sökte sig i det skedet tillbaka till mig och det kändes underbart att veta att det snart skulle vara över. Hörde bakom mig min man som skrattade och det kändes så lättande och sporrade mig att snabbt få det överstökat. 23.55 började jag krysta, minns att jag krystade ca 5 ggr. Gjorde något alldeles fruktansvärt ont när jag kände hur vår käre dotter rörde sig och ville ut. Skrek av smärta, fastän jag tidigare sagt åt Oskar att "jag tänker då int skrika"..

00.01 föddes vår dotter och jag gråter när jag tänker tillbaka! Plötsligt var hon, vår juvel bara där. Direkt blev hon satt till mitt bröst där jag satt på pallen..alldeles underbar! Upp till sängen slapp jag och liggande där var mitt livs lyckligaste och mest lättande stund. Hade mannen som jag älskar över allt annat bredvid mig och vår dotter, frisk i min famn.

 

v. 37

Nåja..var nu alltså igår till mödrapkl. där det konstaterades att jag hade ännu mindre fostervatten än förra gången. Men barnet hade växt så jättebra från 2300-2800 så det är mer än barnen normalt växer i detta skede. Pga detta sattes förlossningen inte igång utan nu måste jag följa med barnets rörelser 3 ggr per dag.. Känns Ok..skulle ju nog vilja föda nu, vill se vem det är=) Och eftersom det är så många som sagt att de gissar att den kommer snart har det nog påverkat. Nu kan jag vara lugn..antingen kommer den nu eller i v 42! Konstaterades även att jag var öppen 1cm men det kan ju oavsett gå länge för det..

Mindre sammandragningar har jag haft, i lö. hade jag riktigt smärtsamma som sen ledde till att jag fick sjukt i höfterna och inte riktigt kunde gå normalt. Men nu har det nog verkligen lugnat ner sig. Vilket ju är skönt!

Skulle vilja skriva på dedär arma sutarbetet men då jag inte hittar någo motivation..Nåjå

35+2

Godmorgon!

Solen skiner och jag är på så gott humör. Älskar min man har ett fridfullt hem och snart (kanske tidigare än väntat) skall jag få bli mamma. Är så lycklig, har en sån ljus framtid, Gud är med i alla situationer som kommer en emot och man behöver inte misströsta. Så skönt att veta att allt som händer sker av en orsak.

Det blev lite spännade här på tisdags kvällen. Trodde att fostervattnet hade gått, började sippra vattenlliknande vätska. Ringde både till Ekenäs och Kätilöopisto, dom rådgav oss att komma och visa upp oss. Så vi for till Ekenäs BB, ingenting var ordnat här hemma. Oskar hade börjat säga två dagar tidigare att jag borde börja packa väskan..vilket jag inte hade gjort. Barnkläderna var inte tvättade och inget var ordnat för bebisen här hemma; ingen barnvagn, bilbarnstol m.m. Väskan blev minsann packad med fart:) Fostervattenprovet visade negativt, men på ultra såg läkaren att jag hade för lite fostervatten, moderkakan var förkalkad och livmodermunnen var mjuk..fick en kontrolltid den 5.3 om inte bebisen kommit då ren sätts förlossningen ev, igång. Var till rådgivningen på to, där hon kostaterade att barnets huvud var fixerat och väldigt lågt nere, gissade att det inte går längre än två veckor.

Så på onsdag var vi och köpte barnvagn..riktigt fynd, 150 euro och som ny, barnkläderna är tvättade och vikta, skötunderlag är köpt och resten av grejerna kommer imorgon:) Borde ännu köpa någo hyllor för barnsakerna man dagligen behöver som kan sättas upp i hjälpköket. Kanske vi fixar det idag..:)

Har nu kanske en veckas tid inte mått så bra, har sammandragningar så fort jag gör minsta lilla, börjar bli ganska trött på dom. Har också illamående vissa stunder. För barnets bästa hoppas jag förstås att det går en tid ännu, men jag själv skulle inte ha något emot fastän barnet skulle komma nu..Nå Gud vet den allra bästa tiden.

Oskar har haft vintersemester hela denna vecka, det har varit så skönt att få ha honom hemma. Jag trivs och är så lycklig att få vara nära honom, känns som att vi fått "något mera", vet ej hur jag skall förklara. För en tid sen var vi in i en period av kommunikationssvårigheter:) Båda var lite ledsna för att den andra inte förstod eller misstolkade allt som sades. Tror man kommer varandra närmare hela tiden och speciellt när man får kämpa lite. Är så tacksam till Gud för Oskar.

Ha en underbar dag...det ska jag ha:)

32+6

Har varit på synnytys valmennus kurs idag till Storkboet..Kändes riktigt skönt att få fundera lite på förlossningen.
Tankar: Är ej rädd för att föda, har fått ett lugn ..vet att Gud är med mig.Om det behövs kan han t.o.m. ta bort smärtan. Jag vill tro på Guds storhet!!
Bilresan känns nu lite nervöst, är endå en timmes bilväg, men i värsta fall far vi in till Ekenäs. Att jag skall rämna mycket skrämmer mig annars känns det nog som att jag vet hur jag vill ha det. Ingen epidural, hoppas på att vattenbassängen är ledig. Börjar se mer och mer framemot förlossningen, antar utmaningen=) Skulle aldrig föda utan Oskar, han är nog den viktigaste smärtlindringen. Min älskade man! Väntar på att få se vem det är..är det månne en liten Oskar..:)

Lisa och Lukas fick en flicka idag..Han är säkert mycket stolt över sina flickor.:) Blev nog starka känslor när jag fick meddelandet, jag står näst på tur.

Är mycket trött, blir bara värre och värre. Men så växer min mage och bebisen också .. Skall imorgon kl 9 på rådgivning, månne mitt Hb har stigit..

Lotta och Joki övernattade här natten till idag, vi var och träffa Hanna och Rassen en sväng före vi körde hit. Hanna är i v.30, har väldigt stor mage, alltid lika roligt att träffa andra gravida mammor..:)

Sov gott!!

32+2

Skönt...Har äntligen Oskar hemma, helt otroligt att få vara en hel dag tillsammans. Det kändes nog som om nån försökt sätta käppar i hjulet så vi int sko få njuta fullt ut. Det brukar lite vara så..att nån försöker pila när man är där vår Herre vill..¨
Nå oavsett..Var o hälsade på Kati en sväng på dagen före Tobben och Ida kom o hälsa på! Har varit en fin dag!

Har nog hunnit hända en hel del sen jag sist skrivit. Nu i Tisdags var jag och träffa Lisa, vi satt lugnt och åt middag i Kampen när Lisa fick ett textmedd. där det stod: Från och med nu är du och Lilian kidnappade, infinn er kl.18:15 vid Sirkkus... Vi blev lite förvirrade! Det visade sig att Sirkku ordnat med "baby shower"=) Bordet var dukat med massa godsaker och på plats var: Sirkku, Pernilla, Lotta, Kiki, Ulrica, Eva, Jeanette, Sara, Elin. Vi åt och hade det trevligt med lite lekar, fick reda på att min magomkrets var 90 cm. Alla hade med gåvor till båda ofödda barnen..finns ej ord som beskriver hur tacksam jag var. Otroligt vilka vänner man har!=) Under kvällen ordandes också med förbön, där det också bads för förlossningen, kändes skönt! Hade ett riktigt möte med Gud som jag ej upplevt tidigare. Heimo kände att han ville be för riktigt före jag var påväg, han hann inte ens börja be förrän jag fylldes med sån glädje i mitt hjärta, har nog aldrig glatt mig och fått skratta så förut. Himmelen fyllde mitt hjärta..helt otroligt! Vi har en helt otrolig Gud! I honom är ALLT möjligt!!

Var alltså på premiären igår, blev ganska mycket sittande, vilket jag tror orsakade att jag fick sammandragningar. Blev obehagligt att vara! Börjar nog närma sig med stormsteg, inser nog att det är ganska snart som jag på riktigt skall få bli mamma, det känns nog som jag börjar bli beredd medan det ibland känns väldigt overkligt och utmanande. Börjar t.o.m. se framemot förlossningen.
Var o hälsa på Johanna här i veckan, hon gav med en halare som Alina nu växt ur och lite byxor och tröjor..börjar ju växa ur allt..

Skall börja ställa sig för bastu:)

31+4

Yes, sitter nu här hemma och har det egentligen riktigt mysigt. Känner mig fortfarande dålig, ont i halsen + hosta, TRÖTT så jag slappar med gott samvete. Lyssnar på musik och njuter av brasan i spisen..:) Pratade just med min man, antar att jag störde honom lite. De hade genomgång av la cage..börjar bli en gnutta trött på dendär pjäsen. Ska bli så skönt när den äntligen har premiär, har nog varit en påfrestande tid. Tur att man int iaf. bor i Gamlas, Kannelmäki..kan int förstå att vi klara av o bo där..huhhu!
Hoppas man minns sen att vara tacksam när Oskar äntligen får ett normalt liv, man får nog lära sig att inte ta ngt. för givet. Jag e så stolt över min man, han har en sån förmåga att int marr fastän han verkligen skulle ha orsak till det. Han e så stabil och trygg!

Var till Hesa idag, näst sista dagen, sen har jag alla kurser inskrivna!:) Har ju förstås slutarbete kvar vilket innebär att jag kommer att måsta in till Hesa, men sällan! Borde nog börja skriva igen, tog paus vid jul och har inte kommit igång efter det.

Öppnade mamma lådan igår..=)=)
Otroligt vilka känslor det öppnade i mitt innersta, kunde till slut inte hålla tårarna borta, var så lycklig. Tänk att jag snart ska få bli mamma och snart få se mitt barn som bor i min mage, hålla min son eller dotter i famnen o få visa min kärlek.. Att tillsammans med Oskar få ta hand om vårt barn!!
Pratade med Lisa i telefon, hon e nu snart i v.39..Oj oj, tänk att de nog kommer att närma sig för mig å.. Vi ska träffas imorgon, ser framemot att få prata med henne som vet exakt hur allt känns. De e ju nog bara så att har man inte varit gravid kan man int till fullo förstå, man blir nog en sån förunderlig varelse..:)

31+1

En sån dag..

Vaknade igår med lite sjuk hals och hosta. Idag har jag varit helt borta, har ont i halsen och lungorna, hostar och har lite stegring. Jag brukar sällan vara sjuk och har aldrig känt mig såhär sjuk någonsin. Dagen har farit till att orka förse mig med mat, och tvinga mig ut i kylan en snabb vända med Pixie. Hon var in här med mig en stund, så länge jag låg på soffan och slumrade in, Pixie försökte nog tydligt visa åt mig att hon var orolig, gav mig inte en lugn stund. Stackarn har fått vara i hagen mest hela dagen, men jag skulle aldrig ha orkat..

Nu skulle jag behöva min man, har ett sånt behov av sympati och medlidande.


Jesus är min herde.
På grönaste ängar få jag bo, han låter min bägare flöda över.
Han för mig dit jag kan finna ro, av bara nåd

30+6

Håhhå en sån dag! Varit till Hesa idag hela dagen, steg upp 6:40 och kom hem för en stund sen! Hade slut tent på förmiddagen, lämnade i Hesa tillsammans med ett par klasskamrater, lagade mat och umgicks...rättare sagt de umgicks och jag var så slut så jag låg på soffan. Fundera hur jag skulle klara av att ta mig från Danielas till tåget ca 500 m. För en gravid kvinna är detta bara för mycket. En sån otrolig trötthet både psykiskt, fysisk och själsligt, har aldrig upplevt ngt. liknande. Så skulle man ju vilja vara på gott humör, speciellt mot Oskar som verkligen skulle behöva det. Nå imorgon får jag vila upp mig! Pernilla kommer på besök och övernattar, ser framemot det=)

Mina klasskompisar var så överväldigade av hur bra babyn kändes, kunde urskilja hur hon/han låg i magen:)

God Natt

30+5

Första dagen i skolan på länge, kändes riktigt inspirerande tills man suttit ett par minuter på föreläsningen. Vårdpedagogik, ämnet lät riktigt intressant men innehållet var väldigt svårbegripligt. Så väntar nog fortfarande lika mycket (om inte mer) att bli färdig!! Handledning för slutarbetet hade jag även idag och det känns nog som om jag gör ett riktigt dåligt arbete. Min handledare har så mycket att klaga på..huhhu. Nå no blir he vel ti naating naangang!!:)

Men jag skall bli mamma o tå får no allt annat vara ho e vill!:) Gläds över mitt liv, har hittat min man som jag på riktigt älskar så ja sko kona sprick, och har fått fullkomligt frid på Mariagatan. Finns nog så mycket man måst minnas att tack Gud för! Hade också en granne Hanna på besök ikväll med sin bebis Viktoria. Vi hade en sån fin och nödvändig bönestund tillsammans. Varit extra trött idag och därmed blev på fruktansvärt dåligt humör, fick bara lämna det hos Herren.

Var första gången också på mamma jumppa idag! Hade lite fördomar och såg framför mig ett slött, onödigt (med tanke på motion) träningspass. Visade sig vara otroligt duktig fysioterapeut som drog, och man fick på riktigt kämpa..ter fick ja=) Tränade bäckenbottenmusklerna, har knappt vetat om att de finns förrän nu..


Väntar att få en vanlig vardag, nå februari e snart här. Då börjar jag se lite mera av min älskade...


"Känn ingen ängslan och oro. Ni tror ju på Gud, tro nu också på mig"
Joh:14

30+3

Nåja..nu har vi vari Karisbor i över en vecka, sov första natten här på lördag 12-13.1. Trivs ren bra här, känns att jag äntligen fått ett hem. Med Pixie har det oxå börjat gå så bra. Hon har hage på gården så när man int riktigt orkar får hon vara ute! Var också första gången på hundskola idag, Pixie va jätteduktig!!

Hade mitt första rådgivningsbesök förra veckan på ons. Hade en riktigt trevlig hälsovårdare. Skall gå med i Mamma jumppa på tisdagar=) Kanske man får lite fler bekanta.
Nu börjar jag på riktigt känna mig stor, magen spänner, svårt att sitta, får försöka hitta en halvliggande ställning så att magen skall rymmas. Har också börjat få lite ont, gissar att de e musklerna som töjs:/ Hb hade int stigit värst mycket, steg från 113 till 117 nu ner i 115 så borde väl få höjt d lite.

Satt vi Evas nästan hela lördagen, förde Mallo till flyge på lö.moron. Satt förstås o talade om förlossning, barn uppfostran..ska nog bli utmanande att ha en egen liten:) Väntar på att få bli mamma, samtidigt som d känns lite nervöst. Förstår nog varför Gud har planerat att graviditeten skall räcka 40 v. Behövs nog en rejäl mental förberedelse..

Oskar han bara jobbar, stackarn, har premiär i början av februari. Ser int riktigt myki av honom på dagarna. Hade tur (guds ledning) att han iaf, hade ledigt just den helgen vi flyttade. Riktigt trevligt när Johanna ringde idag, hon och Alina kommer på besök imoron.

Sov gott

28+6

Har en tuff helg framför oss, skall flytta från Gamlas till Karis..känns nog lite spännande att flytta till ett lite mindre bekant ställe. Försöker övertyga Pernilla om att Karis ambulans nog e super stället så om jag har tur kanske hon lämnar i Nyland över sommaren:)
Jeanette var hela kvällen och hjälpte mig packa, tacksam..magen börjar nog ställa till med lite bekymmer. Skulle vilja så mycket men orkar så lite..blir helt slut i kroppen och bebisen börjar kämpa mot och försöker berätta att hon vill ha de lite lugnare..:)

Var på lunch med Pernilla, Caro och Tina idag på Kina restaurang. Väldigt trevligt, hade många uppbyggande och spännande diskussioner. Konstaterade att Gud skapat allt så perfekt, graviditeten i sig borde vara tillräckligt stort vittne för att få varje kvinna som varit gravid att inse att Gud finns.

Är så glad över lillen i magen*

Nati natt

28+2

Jaa, tiden går minsann!
Oskar nämnde min blogg igår och det slog mig att jag fakiskt lite glömt bort att den finns.. Synd, skulle ju vara roligt att själv få läsa och se hur det var i vissa veckor. Är ju så tankspridd och känner mig allmänt dement nu för tillfället. (Tur att man kan skylla allt på graviditeten):)

Efter v. 17 tog det nog några veckor innan jag nästa gång kände barnets rörelser, skulle minnas att det var typ i v.21. Hann bli lite orolig. Rörelserna blev allt mer tydliga och nu syns barnets rörelser, magen deforemeras för en stund:) Har börjat få problem med sura upstötningar, ikväll första gången som de e riktigt jobbigt, och har mått illa. Trodde illamåendet berodde på nån magsjuka men jag undrar.. Lågt Hb hade jag 17.12 och varit rätt så kraftlös och trött. Branets rörelser börjar bli nästan lite obehagliga, han/hon börjar ju nog vara över 1 kg...

Enda sen vi flyttade till Gamlas har vi varit påväg vidare nånstans, problem med grannarna uppstod 2-3 natten vi sov här. Så i över 2 mån. har vi bett om en ny lägenhet, detaljerat och inom år 2007. 31.12 kl 15 fick vi ett egnahemshus i Karis, Lägenheten med hela listan- i uppfyllelse, otroligt!! Kom hem från Mariagatan 17 ikväll, var där första gången och städade och rev ner tapeter. Nära Mariag, fick vi reda på av Caro att det bor ett kristet härligt par med 3 barn..Är nog förväntansfull vad som komma skall:) Gud e stor och God!!

Sov gott*