Efter gudstjänsten talade vi med Kenneth och där kom vändningen för mig, att bekänna vår synd och få höra att vi är förlåtna var vad vi behövde. Jag har känt mig som en ny, "vit som snö" människa som nu också bara kan glädjas över det jag bär. Är så tacksam för denhär dagen!=)
Jag får nog också vara så tacksam för att Gud gett mig Oskar. Han är så sund och de råd och beslut han gör är så bra och så rätta. Det tog mig ungefär tre dagar att göra testet efter att jag börjat känna mig illamående, trött och allmänt konstig i kroppen. Under dessa dagar började man fundera, speciellt när mensen inte kom..=) Oskar har en sån förmåga att lugna ner mig och själv ta saker och ting så lugnt: "Det första vi borde göra isf, är att berätta för Kenneth hur det ligger till och fråga honom om råd". Jag känner mig så trygg på alla plan med Oskar och kommer inte att ha ngt. problem med det här med underordnande=)
Även detta med en blogg där jag får ge uttryck för mina känslor och funderingar under en ganska förvandlande tid är hans idè, känns nog alldeles rätt.
Sov gott mina nära och kära!
2 kommentarer:
Hej Lilian!
Älskar dig!
Oskar
VA?!?!?! E du gravid?????!! Va raate! Du veit ju Lilian att babyn i din mage e rikligen välsignad av Gud och en gåva från Honom oavsett omständigheterna! När ni int vill leva i synd utan kämpar mot den och går till Gud med den så förlåter Han ju er! MiniLilian eller miniOskar i din mage håller just nu på att formas av Gud! Tänk vilket under! Puss o kram (Tack nu förresten att ja får läsa din/er privata blogg, jag känner mig riktit ärad!) =)
Skicka en kommentar